Vi måste arbeta på ett nytt sätt - om läkemedelsuppföljning i vården
Sven Ternov är läkare, specialist i allmänmedicin, och teknologie doktor. Han har största delen av sitt yrkesverksamma liv arbetat med riskhantering bl.a. som tillsynsläkare på Socialstyrelsen i Malmö, samt forskare vid avdelningen för arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola, där han disputerade på en avhandling om riskhantering.
Äldre och läkemedel är ett område som Sven brinner för och där han ser stora möjligheter till förbättringar.
– Titta bara på IVOs (Inspektionen för Vård och omsorg) senaste rapport där de beskriver att hälften av patienterna på SÄBO (särskilda boenden för äldre) saknar läkemedelsgenomgång idag, och att var femte patient får olämpliga läkemedel. Vi borde ha kommit längre, och vi måste fånga upp biverkningarna tidigare och mer precist, säger Sven.
Onödigt lidande
– Tänk så mycket onödigt lidande som patienterna utsätts för när vi som läkare och annan vårdpersonal inte gör det som vi faktiskt är ålagda, dvs lyssna på patienterna när de berättar vilka symtom de har, och sedan gå igenom deras läkemedel för att se om vi kan byta ut eller ta bort några.
Det är också kostnadsdrivande att inte göra arbetet ordentligt påpekar Sven och nämner extra läkarbesök, ta hand om fallskador och besök på akutmottagningar som exempel på fördyrande aktiviteter som kan kopplas till läkemedelsbiverkningar.
Systemfel i vården
Sven menar att en av orsakerna till att det inte görs läkemedelsuppföljningar för alla patienter är att det finns stora systemfel i vården idag, något som han också visat på i sin forskning. En av dessa systemfel är att det saknas ett gemensamt IT system.
– Om en vårdcentral gör läkemedelsgenomgången medan patienten står på mediciner som är förskrivna i slutenvården, så syns dessa mediciner oftast inte i läkemedelslistan. Med 20 regioner och 290 kommuner som alla har stort självbestämmande kan det lätt bli rörigt. Enhetlig tid infördes i Sverige 1878 så det kanske är dags att införa enhetligt IT system nu?
Tidsbrist
En annat orsak till de uteblivna genomgångarna av patienterna läkemedel är enligt Sven att vårdpersonalen är väldigt stressad.
– Jag tror inte någon medvetet undviker att granska ett läkemedel som man misstänker ger starka biverkningar hos en patient, eller att huvud taget göra en ordentlig uppföljning efter att ett nytt läkemedel har satts in, men har man konstant tidsbrist så kan läkemedelsuppföljningen lätt bli bortprioriterad.
En läkemedelsuppföljning eller läkemedelsgenomgång kräver vanligtvis en hel del tid, menar Sven, det är mycket slående i FASS och letande i SIL och andra system och dokument. Träffar läkaren sin patient först vid läkemedelsgenomgången så finns inte heller så mycket tid till eftertanke eller förberedelser.
Arbeta på annat sätt
– Jag tror man måste börja arbeta på ett delvis nytt sätt. Man kan låta patienten själv göra symtomskattningen innan mötet som underlag för biverkningarna. Idag finns också bra verktyg som automatiskt går igenom läkemedelslistan och visar vilka läkemedel som inte passar ihop och vilka som kan ge de biverkningar som patienten angett. Dessa borde man köra regelbundet på varje patient. Det skulle spara så mycket tid för läkarna och sjuksköterskorna, och så skulle läkemedelsuppföljningarna bli gjorda regelbundet för varje patient. Personalen måste få tillgång till de IT-hjälpmedel som faktiskt finns idag.
Stärker anhörigas roll
Genom att göra symtomskattningen digitalt skulle man också kunde involvera anhöriga mycket mer i det arbetet menar Sven.
– Anhöriga är ofta de som har mest kontakt med patienten och dagligen både ser och hör vad som patienten upplever i form av biverkningar. Lyckas man involvera de anhöriga mer så är jag övertygad om att läkemedelsbiverkningar fångas upp bättre. Dessutom skulle de anhörigas roll stärkas i vården helt i överensstämmelse med patientlagens krav om att göra patient och anhöriga delaktiga i vården. Det är något vi pratar mycket om men ibland har svårt att konkretisera Den som känner patienten bäst är oftast patienten själv och dess anhörig, det ska vi nyttja.
